En sommartanke
Lite tråkigt är det, att inte ha spenderat sommaren hemma med familjen.
Att inte få åka och bada i Sund (inte bada alls).
Inte äta frukost ute i trädgården en varm sommarmorgon.
Inte få ta mer promenader med hundarna.
Inte vara med Elias.
Inte sitta ute en ljummen sommarkväll med en bok och höra svalorna.
Inga smultron eller blåbär.
Ingen fisketur, eller hjälpa till med snickerier.
Ingen fikastund hos mormor och morfar.
Bara fyra dagar, utan sol, med åska, på hela sommaren, hemma.
Kärleken som håller mig kvar i Gävle.
Ensamheten som vill här ifrån.
Tid som finns men ändå inte.
Och snart åker vi, flyger med planet till en annat land.
Sedan blir det nollning, sedan börjar skiten (skolan) sedan ska vi flytta. När ska jag hinna?
Hinna med det jag kunnat gjort hela sommaren. Bara skjutit det till sen, till några dagar. Dagar utan sol och bad. Till dagar med ensamhet. Ja inte är det lätt att få allt att gå ihop när man har så mycket tid.
Jag saknar nog min jobbiga, högljudda familj väldigt mycket.
Live Love Laugh