Om en hemmavistelse

Som vanligt hinner alldeles för lång tid förflyta innan jag skriver några rader här igen. Så kan det vara när en har annat att bekymra sig över. 
 
Som sig bör börjar jag från början och slutar med idag. Det är väl en ganska rimlig ordning.
 Jo det var ju så att jag åkte hem till mamma och pappa för en avslappnande Annö-semester.
Jag kånkade en alldeles för tungt packad väska till tågstationen där jag fick åka buss till Hudiksvall och sedan hoppa på tåget där vidare till Gävle. Och i Gävle hade jag turen att kära mamma och pappa kom och mötte upp mig. Så väldigt bortskämd. Tyvärr har denna sommar inte bjudit på det bästa vädret, men en hel del hann vi med.
 
Detta är lite av det vi har gjort under en och en halv vecka.
Jag har tagit massor med promenader med Saga som blev som tokig och lycklig för det (fick i slutet av min vistelse ett otäckt skavsår på grund av trasiga skor och många promenader, men det var det värt).
Jag har hunnit träffa familjen (mamma och pappa, systrar, mormor och morfar, farmor och farfar, kusin med familj, moster och faster, bla).
Jag har gosat med Elias, vi bakade chokladbollar och poppade popcorn och tänkte titta på film men det misslyckades lite grann men vi hade det riktigt mysigt i alla fall. 
Jag och Amanda var  på bio och såg Minionerna, den hade kunnat varit bättre, tror att den blivit alldeles för hypad och därför hade man höga förväntningar vilket gjorde att filmen föll lite.
En dag var det till och med så varmt så vi åkte till Sund och badade, men vattnet var inte riktigt i rätt temperatur så det blev två dopp och resterande dag spenderades i en solstol med en bok vilket resulterade i en vacker bränna, så som brännor är allra mest skulle jag tro.
Jag har övningskört lite grann och hunnit bli arg.
Kollat in loppisar i regn.
Sorterat lådor och utrymmen hemma.
Lyssnat på spöregn och åska.
Tvingat ut Saga i spöregn, vilket hon inte alls uppskattade.
Spelat Annö-patient men grannarna.
Blivit skrämd av en väsande orm, troligtvis av en svart huggorm då snokar tydligen inte väser. Och lång var den också. Men den blev mer skrämd av mitt gälla skrik, så det kanske jämnar ut sig? 
Sytt om lite gamla klänningar.
Grillat en massa god mat och frukt.
Yogat och fotat.
Promenerat i skogen har vi gjort också, mamma fick ordentligt med träning och så hittade vi svamp som hin mumsade i sig.
Ätit smultron och blåbär.
Och självklart umgåtts med min älskade mor och far.
Som vanligt gick dagarna alldeles för fort och det var dags att åka hem igen. Även denna gång blev jag bortskämd med skjuts till Gävle och sedan tåg till Hudiksvall och därifrån buss.
Tack bästa mamma och pappa för att jag fick bli ompysslad av er. Jag älskar er.
Det bästa med att komma hem var att jag fick kramas och pussas med Daniel och sova i vår säng.
 
Efter min Annö vistelse var det dags för jobb igen. Två veckor (är inne på den andra nu). Första veckan var vi på en annan förskola för storsammanslagning. De lokalerna var inte roliga att arbeta i. Kaotiskt är väl hur jag skulle förklara det. Och som om inte det vore nog fick vi en avloppskatastrof under fredagseftermiddagen, då det blev stopp i avloppet och hela blöjrummet svämmade över av avloppsvatten och skit (ja skit som i bajs). JA men precis det man vill ska hända när det är fredag och det är sista dagen i lokalen. Så det var bara att ringa saneringsfirma (eller jag ringde chefen som ringde sanering, men det är typ samma sak). Det löste sig till slut som tur var, men då gav man upp lite grann.  Efter denna kaotiska vecka och fredag åkte vi till stugan för en återhämtningshelg. Under lördagen åkte vi till Fäviken för att gå på jaktmässa och där kunde jag dregla över och åtrå massor av söta hundar. Både fullvuxna och valpar. Söndagen bjöd på regn, regn och åter regn, det betyder i vanlig ordning att jag har näsan i en bok. Sedan var det söndagskväll och dags att åka till stan igen då jobbvecka nummer 2 stundade runt hörnet. Dock åkte Daniel tillbaka till stugan igår för nu har han semester så denna vecka är jag ensam. Men till helgen, ja då ska vi hem till Annö igen och då tar vi (för denna gång följer Daniel med) John och Monica så att de får se hur jag har vuxit upp. Skönt med en Annö-paus igen och sedan är jag ledig en vecka och efter det drar arbetet igång på riktigt, då startar höstterminen på Skutan.
 
Ja, nu är vi alltså framme vid nu. Jag sitter ensam hemma och skriver blogg. Bilder jag tog kommer snart, när bloggen vill samarbeta ordentligt.
 
 
Live Love Laugh