Veckorapport, jobb och busunge

Nu kan jag äntligen börja skriva av mig angående graviditeten och allt som snurrar kring den, då jag först ville vänta till efter ultraljudet för att se att allt såg bra ut. Nu vet vi att det gör det och vi är beräknade den 6 augusti. Så vi är i vecka 25 (24+2) just nu. Jag känner mig väldigt gravid och undrar vart detta ska sluta. Den här gången har jag känt sparkar och rörelser tidigt och ibland är de riktigt hårda, vi har även kunnat sett magen röra sig så det är full aktivitet därinne. Annars mår jag bra men känner att jag fortare blir trött både i huvudet och kroppen, vilket inte är så konstigt. Eftersom vi har en vild Emanuel också så blir det inte jättemycket vila så tacka vet jag att han fortfarande sover på dagarna och att det fortfarande fungerar att han sover 2 timmar så att jag har någon återhämtning under lediga dagar. 
(null)


På tal om lediga dagar så är de inte alls så ofta nu som förut då jag har gått in på ett heltidsvikariat fram till midsommar (om kroppen håller så länge) vilken känns jättebra, även att de på jobbet hade önskat att få mig som vikarie, vilket såklart gör det hela mycket roligare. Så nu går alla vardagar till jobb och Emanuel är väldigt glad att få vara på förskolan varje dag då det första han brukar fråga om på morgonen är om vi ska till Anne och Siw (hand fröknar). Även om det ibland känns jobbigt att lämna honom långa dagar så vet jag att han stortrivs, det är knappt så han har tid att säga hej då. 

Så det finns inte så mycket tid över att skriva här men nu har jag i alla fall fixat så att jag kan skriva blogg via telefonen, även om det krånglar lite också, så kanske jag kan hitta små stunder att anteckna några rader. Plus att de flesta bilder tas ju med mobilkameran nu för tiden så det kanske blir lättare att hålla liv i denna blogg. 

Emanuel är full av liv och nu är det bara ca 2 veckor kvar till han fyller 2 år, tänk att jag har varit mamma så länge och att han ska bli storebror dessutom. Han blir så stor på en gång. Det märks att han börjar testa gränser och tålamod. Han pratar mer och mer och det blir allt fler hela meningar och han är även duktig på att förklara med tecken eller gester om vi inte förstår honom fullt ut. Det är väldigt roligt att följa hans utveckling. 
(null)